Latens, buffertstorlek och samplingsfrekvens

Du sjunger eller spelar en ton och hör den en bråkdel av en sekund senare i hörlurarna. Fördröjningen kallas latens, och den gör det svårt att spela i takt. Den går nästan aldrig att få bort helt, men du kan få den så kort att du inte märker den.

Var latensen kommer ifrån

Ljudet tar en omväg. Det går från mikrofonen till ljudkortet, omvandlas till digital form, skickas till datorn, behandlas i ditt inspelningsprogram, skickas tillbaka till ljudkortet och omvandlas till analogt ljud igen. Varje steg tar tid. Den största delen står oftast bufferten för.

Buffertstorleken

Datorn tar inte emot ljudet ett sampel i taget. Den samlar ett antal sampel i en buffert och behandlar dem i ett svep. Buffertstorleken anges i sampel, till exempel 64, 128, 256 eller 1024.

En liten buffert ger kort latens men kräver mer av processorn. Hinner datorn inte med uppstår knaster och avbrott. En stor buffert är stabil men ger en tydlig fördröjning. Räkna enkelt: 128 sampel vid 48 kHz motsvarar knappt tre millisekunder åt ett håll. Den totala fördröjningen fram och tillbaka blir längre, eftersom omvandlare och drivrutin lägger till sin egen tid.

Tumregeln är att använda en liten buffert när du spelar in och en stor när du mixar. När du mixar spelar fördröjningen ingen roll, men du har ofta många plugins igång.

Samplingsfrekvensen

Samplingsfrekvensen anger hur många gånger per sekund ljudet mäts. 44,1 och 48 kHz räcker för musik och tal. Jämfört med 48 kHz halverar 96 kHz tiden för en given buffert, men datamängden fördubblas, filerna tar dubbelt så mycket plats och processorn får mer att göra. Det lönar sig sällan i en hemmastudio. Bitdjupet, oftast 24 bitar, påverkar brusgolvet men inte latensen.

Direktmonitorering

Det enklaste sättet att slippa latens vid inspelning är att inte låta ljudet gå genom datorn alls. Med direktmonitorering skickar ljudkortet ingångens signal rakt ut till hörlurarna. Focusrite Scarlett Solo 4th Gen, Behringer UMC404HD och Universal Audio Volt 2 USB Recording Studio har alla direktmonitorering.

Nackdelen är att du hör signalen torr, utan de effekter du har lagt i programmet. Har ljudkortet en mixer i programvara kan du blanda direktsignalen med det som spelas upp.

Drivrutinens roll

En stabil drivrutin klarar mindre buffertar utan avbrott. På Windows bör du använda tillverkarens ASIO-drivrutin, inte systemets inbyggda ljud. På Mac sköts det av Core Audio. MOTU M4 och Audient iD4 MKII har egna drivrutiner för Windows. Audient har två hörlursutgångar, vilket är praktiskt när två personer ska höra samma sak.

RME Babyface Pro FS är känd för sina drivrutiner och har mixerprogrammet TotalMix FX, där du bygger en egen hörlursmix med mycket kort fördröjning.

Effekter med kort fördröjning

Vissa ljudkort har en egen processor. Universal Audio Apollo Twin X Duo Gen2 AC kör UAD-plugins på sin inbyggda processor, så att du kan spela in genom en kompressor eller en förstärkarsimulering med mycket kort fördröjning.

Så ställer du in

Börja med 128 sampel och 48 kHz. Hör du knaster, öka bufferten ett steg. Stäng av tunga plugins på andra spår medan du spelar in, särskilt sådana som arbetar med förhandsanalys. Mer om att jämföra ljudkort hittar du i så väljer du ljudkort, och hur studion sätts ihop i din första hemmastudio. Alla modeller finns bland ljudkort.